Gadgeten innehöll ett fel

tisdag 19 maj 2009

Shiakids, Emo och Tentastress

Har så mycket att göra denna vecka. Alla inlämningar ska in , jag ska tycka, reflektera, gå in på djupet och översätta arabisklitteratur som mina akademiska arabpolare till och med tycker är svårt. Allt detta i 35 graders värme när man bara vill dricka Barada (Syriens egna Biere Blanche). 

Jag har även fått en liten stalker en liten 18åring som bor i området som ringer på om kvällarna för att få bejaka lite syndfullt leverne.Jag träffade honom en natt för några veckor sedan när jag desperat letade efter kontantkort att fylla på min telefon med. Han stod i ett hörn och jag dök på honom, med frågan om han visste var jag kunde fylla på min telefon. Till saken hör att jag hade ett bodycall på gång( ni kan höra om det på P3 länken finns på sidan, det sista avsnittet), så det var en fråga på liv och död att få telefonen att funka. Han hjälpte till att fylla på telefonen ,jag var tacksam, tillräckligt tacksam att ge mitt nr när han frågade efter det. 

Efter denna skamnatt med bootycall och shamesex började han ringa titt som tätt. En kväll ringde han när vi hade en liten middag. Med tacksamheten kvar i medvetandet bjöd jag in honom. In kommer ett litet emoknytte med spetsiga läderskor och DG tröja med ögonen på helspänn. 

Ölen och araken flödar, stämningen är på topp och han slår sig ner vid bordet. Hans ögon vandrar runt bland alla flaskor och tjejer i sommartoppar. Efter ett tag ville han visa lite hemliga bilder i hans telefon. Snusk tänkte jag och blodet rusade till i min festfyllda kropp. Men nej ...han hade Damaskus största kollektion av emo/djävuls/flickormedsvartavingar bilder. Med spänd röst förklarade han hur vackra och sensuella han tyckte de var. Han hade ett eget namn för denna typ av konst "Metallica bilder" ,hur gruppen kom in i bilden vet jag inte men jag nicka och hans hemlighet nedtecknades i mitt hjärta.  

Nu har vi ett emoband som håller oss samman, där det betyder att kl23 varje kväll ringer han på dörren och vill in i denna "emofristad" där man kan vara sig själv. Men just nu orkar jag inte botanisera mig i Damaskus hemliga emovärld. Det räcker med bögar, flator och allt där emellan. Om det finns ett emoförtryck orkar jag inte ge mig in i det just nu. Jag har häcken full med källkritik och Yussuf Idris ( en egyptisk författare) , men jag kanske tar mig an emofallet nästa vecka när alla tentor är över. Vem vet jag kanske kommer till sverige med en "My Chemical Romance" ryggsäck.

1 kommentar: